kristina

I helgen bakade vi ett pepparkakshus, vi har nämligen bestämt att vi skall bygga ett Valentin-hus till Alla hjärtans dag. Det får vi dock göra i rosa och silver så blir det gulligt nog:)
Det har inte varit lätt att hitta ett bra recept på pepparkakor som Emma tål, har fuskat emellanåt och köpt färdig glutenfri deg. Men, nu äntligen så kan jag göra den själv.

Den är helt ok och jag gör pepparkakorna lite tjockare(som allt glutenfritt).

Här är receptet;

150 gr smält margarin

1 dl sirap

1dl socker

2msk kanel(mald)

2msk ingefära(mald)

2msk nejlikor(mald)

2msk fiberhusk

1 ägg

10dl glutenfri mjölmix

Smält smöret och blanda i kryddorna, sirapen, socker och husken.

Låt svalna lite.

Blanda i ägget och mjölmixen.

Knåda ihop degen och låt den vila i minst 1 timma.

Knåda den igen, ha eventuellt lite mer smör när den kavlas ut(kan vara lite torr beroende på vilken mjölmix man använder).

Gör figurer och baka i ugnen i ca 5 min på 180grader.

---

Jag har även sytt lite morötter till barnen. Är bra att ha när de leker affär. Hur kul som helst när de får lite nya saker som man har gjort själv.

Kram

Visst är den cool, och det stinker emellanåt:)

Hade ingen aning om att en Muminfilur hade satt sitt namn på kläder...

Har kommit på att jag aldrig använder armbandet, det rullar bara runt i olika lådor.

Egentligen tycker jag om det men jag använder nästan inga smycken, måste skärpa mig och börja använda lite av alla saker som jag har...

Idag skall jag sy morötter, jordgubbar mm:)

Lite inköp från Portugal. Älskar allt man kan köpa där...

Jag är helt fast, jag älskar dessa goda små bakverk!
Jag vet inte hur många satser som jag har gjort. Tyvärr är jag lite nojjig när det gäller bakverk mm. Alla bollar måste vara lika stora(ungefär). Jag äter nog fortfarande med ögonen.

Alla i min omgivning känner till detta problem, så när de ser mig baka vet de att de inte får vara med. Barnen brukar få egna skålar att baka med och sedan får de ha sina egna påsar och äta ur. Mina äts upp sist. Och tar även längst tid att göra...

Hur många bryr sig egentligen hur det ser ut?

Måste det man lagar själv se ut som att det är köpt?

För min del är det grymt viktigt att allt som jag gör är perfekt! Och, om det sedan tar en timme extra bryr jag mig inte om...

Ja, visst kan jag själv skratta åt det(andra gör det redan) - Nu till pepparhusbaket. Det skall se slarvigt ut, det skall se hemmagjort ut! Jag kämpar extra mycket för att göra det pråligt och fullt av färger. Det tar mer på krafterna att inte få göra ett stilrent pepparkakshus än vad jag trodde:)

Kram

Satt och kollade lite på nätet igår och hittade dessa former, blir bara att bege sig till Lidl imorgon. För visst måste jag köpa dessa. Då kan jag även göra pannkakor roligare...

---

In med nytt ut med det gamla, är det inte så det heter?

Jag börjar om på helt ny kula detta år. Året började dock med en stor miss så plötsligt bodde jag i Ruda igen. Inget ont i det, har faktiskt funderingar på att flytta dit.
Nu vet jag att inte alla gillar den typ av hus men jag älskar det. Det har två badrum och en dusch i tvättstugan. Bara de extra 50m2 i uterummet och det andra garaget gör det värt att flyttas till. Det inbyggda (första)garaget kan man nämligen renovera lite och göra till ett extra TV-rum, med hobbysaker(jag har ingen plats här för allt) - eftersom jag mår bättre och bättre har jag börjat att pyssla grymt mycket. Har fassnat för lera och pape-mache. Barnen får ständigt nya små saker till sina rum och de älskar att mamma gör båtar till Barbie och massa möbler. Hilma har fått ett stall till alla djuren och Emma har fått en altan till Barbie...

Trolldeg gör vi tillsammans med barnen, visst hjälper de till med det andra också, men just nu vill de helst pärla...

Barnen hade sina målarsaker på ett ställe, det blev inte alls lika stökigt...

Saknar ett stort rum som är fint!!!

En TV-avdelning är inte dumt.

Mitt bubbelbadkar, miss it...

Köket är litet men det går!

Hilmas...

Vinden, här kan man göra något om man vill.

Emmas.

Vårt.

Hmm;)

Det är inte bilder på allt men tillräckligt för mig att sakna storleken, det enda som håller mig kvar i Påryd just nu är skolan. Skolan här är fantastisk, jag älskar den.
Jag har hamnat i en miljö där man litar på omgivningen. Människor bryr sig, de kollar att inget händer när de ser ett barn och barnen leker med varandra på ett sätt som påminner om när jag var liten.

Jag vet faktiskt inte hur skolan är i Ruda - jag vet bara vilken utveckling som har skett med Emma sedan hon började skolan i Påryd. Detta får mig att tvivla, jag vill att hon skall ha det bästa - och även om hon vill flytta ibland så känns det hårt att dra iväg med henne från alla kompisar och den trygghet som vi har byggt upp här.

Jo, jag funderar mycket på att flytta. Men, vad är bäst - ett stort hus för att jag vill ha "fint" hela tiden eller mindre hus fyllt med kompisar. Får hon lika mycket kompisar i Ruda och trivs hon lika bra i skolan, dessa frågor stoppar mig, är det värt att riskera?

Hilma oroar jag mig inte för vid en eventuell flytt, hon tar för sig av livet på ett helt annat sätt -hon är väldigt framåt och anpassar sig lätt....

Nåväl, för ett år sedan slutade jag att röka, ett av mina bästa beslut.

Varje förkylning har varit så mycket mildare än innan. Luftrören tar inte alls lika mycket stryk och man mår kanonbra om man jämför.

Nu är det bara vikten som skall justeras, har nämligen lyckats att gå upp en massa. Väger på tok för mycket och det känns inte alls bra. Vi har nämligen köpt godis istället för att baka själva och det gör en hel del.

Jag tror nämligen stenhårt på att socker är den största boven. I en påse köpe-godis är det ju mer socker än vad jag bakar med när det är storbak. Alltså, vi har börjat med våra mumsmums och egna chokladbollar/arraksbollar igen! Om inte för min vikt skull så kan jag åtminstånde tänka på barnen. De mår betydligt bättre av det som jag bakar och de är inte alls lika godissugna efter en vecka av eget:)

Ha nu en underbar helg för det tänker jag ha...

Kram